Känslorubbningar

Har klarat mig utan höstdepression och det är redan November! Normalt är jag nere mellan Augusti och snöns permanenta nedfall i Januari, så detta är rekord. Börjar dock känna av en viss grinighet hos mig själv. Svartsjuka, småångest och irritation. Har krämpor i knäna, ryggen, axlarna och i magen. Känner mig gammal, som att jag jobbat i vården tjugo år. Inte för att jag brukar träna, men knäppt att inte våga.

Har filmat Stoffe idag. Vi var på besök hos hans mormor som kokat grönsakssoppa. Han fick med sig en hel kasse med mat. Lycka! Ursäkter till att umgås är så härliga. Att göra en film, spela i band eller ge mat till sitt barnbarn. Vi gör nåt, vi lär oss. Men framförallt- vi tycker om varandra!

Att lita på folk. Inte så jävla lätt. Men totalt värdelöst att umgås om man inte gör det. Försöker intala mig själv att det är okej att bli lurad och tillintetgjord, att ge människor ens förtroende tills de sviker en. Även fast jag tror att jag går sönder då. Man får inte bli bitter. Jag tror att naiviteten är en gåva. Inte från gud, men från barndomen. Kan man fortfarande lita på andra efter tusen svek är man inte dum som min mor tror, utan stor. Grymt jävla stark egentligen. Tänk om jag verkligen kunde förstå det, att den enda som är hundra procent rak och lojal mot mig är jag själv. Om ens det. Vänner, familj och kärlekar kan man inte lita på. Men man måste tro det, annars är relationer bara skit.

Jag tror inte att någonting chockar mig längre.

Jag tror att det ska ta slut, att livet inte är en såpa. Men det är det.

Fuck it.

Där jag sätter min stock, där är mitt hem.

Klockan är snart fyra på morgonen. Har hamnat i ofas med klockan och sover till två på dagen, är vaken till fem. Helgen spenderades i Rönnäs utanför Leksand. Tre dagar av Monopol, färskpotatis, majstångsresning, fiske, film, folkdräkt och soduko. Det var lövli, men när Malin igår morse frågade om jag ville stanna en dag till började stressen att klia som maskar under huden. Så jag sattes på en buss ensam tillbaka till Stockholm, tillbaka till jobb och radioinspelning. Och nu kan jag inte sova. Har precis sett "Djävulen bär Prada". Rätt skön. Maryl Streep är grym och Anne Hathaway vacker som få. Fabulösa kläder såklart.

Att komma hem.

Jag började läsa Ajvide Lindqvists andra roman "Hanteringen av oöda" på bussen igår. Hundra sidor glupskt svalda på nolltid. Den handlar om döda människor som vaknar till liv och bara vill en sak- hem.Vet inte vad det är med att komma hem som är så jävla fantastiskt. Jag menar, det är balsam för psyket att få resa bort ett tag- få perspektiv på tillvaron, sakna människor man fått nog av, rensa upp i skallen och få ork till jobbigt tjafs. Men att komma hem. Fy fan, vad skönt. Man gör ingenting viktigt egentligen, bara insuper atmosfären. När man inte längre har ett familjehem att besöka, inga minnen gömda bakom tapeterna, ingen mamma som alltid är hemma och lagar Djonk med ris, vad gör då att man ändå längtar hem? Det fattar jag inte. Egentligen är ju stället bara en avställningsplats för allt bråte jag vägrat slänga under mina tjugo år på jorden.

Jä, jä. Nog med mitt-i-natten-nonsens. Sov gott.

Lus

Jag är så fattig. Har 23 öre på kontot och några estniska sedlar i plånboken. Hittade som tur var 300 kr i presentkortscheckar i en låda igår. Lovely. De funkar på McDonald's och på Coop Forum i Johannelund. Jihaa. Ska köpa mjölk och mer nudlar. Nudlar är gott. Och billigt.

Hela helgen spenderades utomhus. Kröp i grottor i lördags med minifältisarna. I söndags var jag och Rebecka i Rinkeby och försökte fågelskåda med barnen. Det gick inte så jäkla bra, men vi kollade på cirkusduvor och rädda travhästar och jagade tuppar istället. Jäkla regnväder. Fåglarna gömmer sig. Vi såg bara några gulsparvar, skator och nån trut. Trist. Sen var det ju fotbollen. Kallt och ruggigt, men underbara människor. Jag tycker de är så fina allihopa. Igår förlorade vi mot Bosses Stolpskott. Illa. Jag orkade bara springa fem minuter i taget. Jag är klen och måste börja jogga.

På fredag fyller Annie Baby år! Då blir det fotboll, bad och öl på stranden! Ibland är det jävligt gött att bo i förorten.

Jag är så jäääävla hungrig!

Klockan är tre på dagen och jag har inte käkat än. Är sugen på pizza, cheeze balls, citronfromage och lantchips.

Lovis sover vid mina fötter på Annas golv. Hon verkar ha lugnat ned sig nu. Stackars kåta katt.

Nu är Knutbyfilmen inspelad. Sista dagen idag. Jag fick den stora äran att sopa bort lite hår från golvet i en scen. Det var mitt bidrag. Statistjobb är verkligen trista ibland. Och herrejävlar, vilken jobbig tant jag fick sitta och vänta med! Hon berättade allting jätteingående och var helt omöjlig att avbryta. Jag fick se tavlor hon målat, smycken hon gjort, höra hennes livshistoria och mängder av anekdoter om hennes barn. Jag tror jag vet mer om tanten än jag vet om min egen mor. Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah. Tanten har tjatat sönder min skalle. Jag hatar tanten.

aaaaaaah sushi sushi sushi.

ge mig mer.

jag tänkte gå upp tidigt och skriva manus idag, men så blidde det inte. var trött som ett ägg så jag snoozade mellan 7 och 12 innan jag läste lite i älskade vampyrromanen. shit, man läser den så jävla långsamt man kan för att den inte ska ta slut. den får inte ta slut. då dör jag. sen gick jag upp och kollade på sex and the city med malin innan jag åkte till mamma. har inte åkt buss till berga på evigheter, så jag åkte fel. men men. 2,5 h i kollektivtrafiken är väl mys ibland.

jag och anna ska sluta snusa nu. jag vill radera allt dåligt från mitt liv och slänga in en massa nytt, bra. ut med snus och in med skogspromenader. ut med sena nätter och in med meditation. ut med mcdonald's, kebab och pizza och in med groddar, fullkorn och frukt. ut med öl, in med vatten.

jag måste ladda om och bli en lugn och målmedveten människa. sluta köra med mig själv, bli omkörd av andra och överkörd av idioter.

skulle vilja abvsluta med en klatchig amerikansk kick ass-fras, men jag tror inte på sånt och känner mig fånig.
jag ska bara börja ta hand om mig.

sitter vid min brors dator med världens sämsta tangentbord. man ser knappt vilken bokstav som är vilken. snart kommer mamma hem och katten, kaninen och marsvinet får klara sig utan mig.

aaaaah. känslosvallet var nyttigt. har rensat luften lite. vad som än händer känns det gött, lätt.

imorgon drar jag och soffan till tallin! vi ska mysa, dansa dansband och köpa vantar, käka afrikansk mat och dra på äventyr!

ane bruns senaste är guld.